måndag 10 mars 2014

På begäran

Här kommer en liten förklaring hur man hittar till rapportmallen:

Gå in på på edun
Gå till er klass
Välj Skolinfo uppe till vänster
Välj rapportmall

OBS! Inte gymnasiearbetesmallen, utan rapportmallen.

Lycka till!

tisdag 28 januari 2014

Välj din teori

UPPSATS

”Välj din teori”


  • Utgå från din ”tanke” som du fått via mejl.



  • Formulera det som en frågeställning


  • Fundera vilken teori du kan koppla till din frågeställning. Tänk på att du måste motivera varför du valt den teorin.


  • Börja leta material, fakta, statistik, artiklar, intervjuer, allt som kan vara av intresse. 11/2 ska du skicka in en källförteckning till mig på jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

  • Börja skriv din uppsats.

  • Skicka in den till mig via URKUND senast 17/3
jenny2.westberg.kungsgard@analys.urkund.se



LYCKA TILL!

söndag 26 januari 2014

Brottsnivå och samhällsförändringar

Hur många brott sker i samhället?

Vem är det som begår brott?

Vem är det som utsätts för brott?

Frågor av denna typ arbetar kriminologer med. Idag ska du få fundera lite över dessa frågor.

DAGENS UPPGIFT

Enskilt  och skriftligt ska du skriva vad DU tror om följande frågeställning.

Du behöver inte ta reda på några fakta, eller belägga det du skriver, utan nu är det bara skriva hur du uppfattar följande brott:

1. STÖLD

Hur vanligt tror du det är med stöld?
Har det blivit vanligare med stöld nu jämfört med hur det var förr? Varför/varför inte?
Hur går brotten till?
Vem är den typiske gärningsmannen?
Vem är den typiska brottsoffret?
Hur vanligt är det att brotten klaras upp och vilka är de vanligaste straffen?
Hur uppfattar samhället brottet, tror du?

2. SEXUALBROTT

Hur vanligt tror du det är med sexualbrott?
Har det blivit vanligare med sexualbrott nu jämfört med hur det var förr? Varför/varför inte?
Hur går brotten till?
Vem är den typiske gärningsmannen?
Vem är den typiska brottsoffret?
Hur vanligt är det att brotten klaras upp och vilka är de vanligaste straffen?
Hur uppfattar samhället brottet, tror du?

Skriv uppgiften enskilt och när du är klar skickar du in den till mig:

jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

Ni har dagens lektion på er att göra uppgiften.

torsdag 14 november 2013

Del 2: STRAFF


Brott och straff

STRAFF

I de grupper som ni ska arbeta ska ni, som förra gången, diskutera följande frågeställning och skicka in ert resultat till mig:


Lycka till!

  • Vilka likheter och olikheter finns mellan Cesare Beccarias syn på straffets funktion jämför t med det svenska moderna samhällets syn på straffets ändamål?

  • Lagregler stiftas av den offentliga makten, dvs av ett parlament, en kung eller annan offentlig makthavare. Moraliska regler däremot är samhällsinvånarnas allmänna uppfattning om rätt och fel, vilka inte finns nedskriven i lagen och alltså kan inga sanktioner utdömas för den som bryter mot en moralisk regel. Eftersom de svenska lagarna stiftas av folkets valda representanter i riksdagen är tanken att lagarna ska ses som de spelregler för samhället som folket på eget initiativ valt att leva efter. Avsikten är alltså att lagreglernas innehåll ska stämma överens med det som människor i allmänhet uppfattar som moraliskt riktigt. Lagar är ett viktigt styrmedel för att skapa det samhälle som önskas. Så gott som alla politiska förändringar i samhället genomdrivs genom att nya lagar stiftas. Av programmet framgick att statsmakterna i Polen bestraffar vissa handlingar som i Sverige inte är straffbelagda. Vad tror du är anledningen till det? Är det generellt så att det är den allmänna moraluppfattningen i ett land som är avgörande för vilka gärningar som straffbeläggs? Kan eller ska ett samarbete länder emellan, exempelvis EU-samarbetet påverka ett lands rättsuppfattning?

  • Av programmet framgick att Polen har tre gånger fler fångar än Sverige relativt befolkningsmängden. (Antalet fångar i Sverige var 2011 dryga 5000 st.) Betyder det att Polen har tre gånger högre kriminalitet än Sverige? Vad menade Sarnecki när han sa att det är politikerna som bestämmer antalet fångar och inte själva brottsligheten? Vilka är de största skillnaderna mellan fängelserna i Sverige och Polen?

  • USA är det land som toppat statistiken över antalet internerade. På 1920-talet satt 100 000 internerade i USA. 2011 var siffran 2,5 miljoner. Det betyder att 700 personer/100 000 invånare sitter i fängelse i USA. I Sverige ligger motsvarande siffra på ca 60 personer. Inledningsvis hörde vi att Polen har tre gånger fler fångar än Sverige och flest antal fångar i EU. Längst antal personer i fängelse är det i de nordiska länderna samt i vissa länder i sydöstra Asien. Hur kan detta komma sig? Är vi mindre kriminellt belastade i Sverige än i många andra länder. Är polackerna mer kriminella än andra nationaliteter?

  • I vissa delstater i USA avrättas fortfarande människor. I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid 1921 och i krigstid 1972. Inhuman behandling av fångar, bristfälliga och inkorrekta rättegångar, inskränkt yttrandefrihet, politiska fångar i fängelse - listan kan göras lång och visar att synen på straff skiljer sig avsevärt åt beroende på var i världen du befinner dig. Skulle mänskligheten tjäna på en samsyn på dessa områden eller finns ett behov av dessa olikheter?

  • I programmet diskuterades sambandet mellan antal fängelser och antal internerade. Bland annat sades att om ett land bygger nya fängelser så kommer fängelserna att fyllas. Om ett fängele styrs med hårda regler, så hittar man farliga fångar, menar forskare. Sveriges första riktiga fängelse byggdes 1624 på Riddarholmen. Idag har Sverige drygt 50 anstalter och Saltviksanstalten utan för Härnösand är det senaste byggda fängelset och har en mycket stor säkerhet. Anstalten byggdes efter den stora rymningsvågen 2004. Diskutera hur skapandet av ”rymningssäkra” anstalter påverkar kriminaliteten. Och hur kom det sig att fångantalet minskar i Finland när det stiger i resten av världen?

  • ”Att det finns subkulturer och gängbildningar är ett naturligt resultat av att man låser in många grova brottslingar med sociala problem” är ett citat ur filmen ”Nyckeln till frihet”. Diskutera huruvida gängen bildas på fängelserna och sedan flyttar ut på gatorna eller om det är tvärtom? Eller kanske både och?

  • Är det arv eller miljö som avgör om man blir kriminell? Vilken faktor är viktigast när det gäller förebyggande åtgärder?

måndag 11 november 2013


Brott och straff




Del 1: BROTT

I grupper om minst tre, max fem personer ska ni diskutera följande frågeställningar. En av er ska skriva ned era slutsatser och dessa ska mejlas till mig:

jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

1. Att mörda och stjäla har nästan alltid varit brottsligt beteende om det inte skett i krigstider. Men dödar man civila i krig, eller själ från dem, är det numera ett brott mot folkrätten. Jerzy Sarnecki nämner i programmet tidelag som en gärning som tidvis varit förbjuden handling och tidvis accepteras av samhällets makthavare. Vad innebär tidelag? Och hur kan det komma sig att en gärning vissa årtionden eller århundraden varit straffbelagd och andra tider varit tillåten?

2. Finns det någon motsvarighet till favelorna i Sverige? Motivera ert svar!

3. Hur skiljer sig de kriminellt uppbyggda nätverken åt jämfört med traditionell brottslighet?

4. Av programmet framgår att de boende i favelorna är obenägna att bland in polisen vid våldsamheter, eftersom det då ofta blir problem. Ordningen sätts i gungning, eftersom gängen har sina egna hierarkier, sin egen dagordning och sitt eget regelsystem. ”Det är hundraåriga lagar som förts vidaremellan generationer”, säger en favelabo. Diskutera vad som kan hända om samhället inte reagerar på denna maktutövning från kriminella. Vad skiljer den svenska polisens sätt att hantera situationen i Ronna från det sätt polisen i Rio agerar? Kan ni se några fördelar respektive nackdelar med de olika tillvägagångssätten? Vilken var grunden till att Jerzy Sarneci och den svenska polisen menade med att det finns större möjligheten att komma till rätt med kriminella gängbildningar i Sverige än i Brasilien?

5. Av programmet framgår att kriminaliteten är hög i fattiga områden med blandad etnicititet. Forskning har visat att brottsligheten inte är kopplad till etnicitet utan till livet i fattigdom. Hur förklaras det? Hur viktigt är det med av samhälle ordnade sociala strukturer som håller samman människor?

6.
 du skulle använda dig av de teorier vi jobbade med förra veckan: hur skulle en anhängare av determinism förklara brottsligheten i favelorna, och hur skulle en anhängare av rational choice göra det? Vem tror ni har rätt i detta fall?









Grupparbete


REDOVISNING 

KRIMINOLOGI/RETORIK

Uppgift:

Under de följande veckorna ska ni arbeta med en gruppuppgift som är ett samarbete mellan retorik och kriminologi. Ert grupparbete kommer att examineras dels som en redovisning, dels som ett skriftligt prov.

Det är ett par punkter som är viktiga:

  • Tänk på att detta är ett grupparbete. Det innebär att alla i gruppen måste veta vad alla de andra gör. Om någon i gruppen är borta på redovisningstillfället ska inte det spela någon roll, utan vem som helst i gruppen ska kunna redogöra även för den del som den frånvarande eleven skulle redogöra för. 

  • Varje grupp ska bestå av minst tre personer, och max fem personer.

  • Gruppen måste redovisa på det datum som de får tilldelat sig. Är någon borta så ska redovisningen genomföras i alla fall. (Se ovanstående punkt)

  • Er redovisning ska innehålla en bildpresentation och vara väl förberedd. Ni kommer att få 15 minuter per grupp på er. Retorikläraren kommer att berätta för er vad som är viktigt att tänka på för att uppfylla betygskriterierna.

  • Under er redovisning ska övriga elever ta anteckningar. Tänk på att underlätta detta för era klasskamrater. När alla har redovisat kommer ni att få göra ett skriftligt prov på samtliga redovisningar, samt de filmer som vi kommer att se och diskutera. Vid provtillfället får ni ha med er minnesanteckningar.




måndag 4 november 2013

Veckans brott





"Eleven bearbetar, analyserar och diskuterar med viss säkerhet några frågor inom kunskapsområdet. I arbetet använder eleven med viss säkerhet vetenskapliga begrepp, metoder och teorier som är relevanta för kunskapsområdet. Dessutom diskuterar eleven översiktligt olika aspekter av kunskapsområdet och drar enkla slutsatser om resultat och valda metoder."


Så står det i betygskrieterierna vad det gäller ett E. Så för att nå ett E i kursen, måste du kunna knyta ditt resonemang till relevanta teorier. 

Det är vad vi ska träna på i denna uppgift.

Innan lovet gick ni igenom olika teorier om varför människor begår brott. Ni gick igenom Beccarias och Benthams tankar och jobbade med både teorin om "rational choice" och "deteminism".

Dagens uppgift utgår från "Veckans brott". 

Enskilt och skriftligt ska du diskutera det fall vi såg från "Veckans brott". Du ska förklara brottet utifrån både rational choice och utifrån deteminism. När du har gjort det ska du ta ställning till vilken teori som du anser bäst förklarar hur det beskrivna brottet kunde ske. 

Tänk på att du måste motivera med hjälp av teorierna varför du tycker som du tycker!!!!

Till din hjälp har du de två kapitel vi arbetade med innan lovet, kapitel 2 och 3 i er lärobok.

Du har denna vecka på dig, och när du är klar ska du skicka in det till

jenny2.westberg.kungsgard@analys.urkund.se